If you can: Vote!

Sömnlöshet yay!

Ny kurs, två dagar efter en mentalt utmattande tenta. Smart nog somnade jag mitt på dagen igår och vaknade sent på kvällen == En sömnlös natt. Ska bli intressant att se när hallucinationerna dyker upp. Senast jag satt på en föreläsning utan att ha sovit ordentligt började whiteboarden snurra långsamt runt lunch. Så länge jag inte ser smurfar, alla vet hur de torterar stackars Gargamel, sadistiska svin är vad de är...

Nått rätt har jag gjort iaf, måste ha lyckats blidka ölguden (Olle?) då jag hittade två oöppnade och orörda ölburkar på trappan till skolan. Oh ölguden, vi tackar dig för dina maltiga gåvor, må humlen stå hög!

Anyways, tillbaka till föreläsningen, pust....

The path of least resistance...

Som man brukar säga om elektriska strömmar, kan man också säga om männniskor. I alla fall människor som jag. Ny kurs, ny tenta och nya föreläsningar att sitta på och slösurfa. För att undvika att plugga bestämde min hjärna att det var dags att städa. 3 timmar och en massa soppåsar senare är jag färdig. Första egentliga städningen sedan Augusti -09, nu är här rent. Den stora lediga golvytan gör mig lite småförvirrad faktiskt. Alldeles för mycket plats, hur man nu kan säga det om en lägenhet på under 30 kvm.

Hur som helst, allt för att undvika att behöva plugga... T.o.m. blogga...

Är det jag eller Adam Green som är fullast här?

Eller snarare, "var det jag eller Adam Green som var fullast där?". Hängde med Simon, Jocke och Shaggy(?) till Parken igårkväll för att se den lite specielle Adam Green. Kände mig rätt udda på den där krogen, inte riktigt den sortens hak jag besöker ofta. Men det var rätt trevligt ändå, och de hade en mycket välputsad glasdörr som Simon inte såg. Ett förband jag missade stora delar av men som faktiskt lät helt ok. Av någon outgrundlig anledning visade varenda tv-skärm på krogen en live-konsert med U2, för er som känner till Adam Green så kan ni nog hålla med mig om att det måste varit medvetet från personalens sida...

Spelningen då? Jo, om ni lyckats läsa rubriken och tagit er igenom den något obskyra Hipp Hipp!-referensen så kanske ni förstår att Herr Green var något berusad under sin spelning. Väldigt berusad faktiskt, och mer skulle det bli. Första stagedive:n ägde rum inom 15 minuter till de stackarrs roddarnas förtret. De fick spendera större delen av kvällen med att agera barnvakt åt en stor, berusad 4-åring som studsade runt på scenen, försökte röka på scen och då och då förolämpa publiken lagom mycket. Mycket underliga kommentarer, mycket öl, mycket stagedive, mycket hångla med publiken och mycket snacka om tjejen som stod vid pianot och lät för mycket. Tog en rökpaus mitt igenom spelningen och stötte då på förbandets skivbolagsrepresentat (eller nått) och snackade lite över hur Adam fortfarande kunde komma ihåg sina texter så enormt packad som han var och att folk började gå rätt tidigt när dom insåg Adams väl tilltagna promillenivå...
Men det var god stämning i publiken, de första 2-3 raderna i alla fall. De var helt med på noterna och agerade agitatorer åt Adams diverse dumheter. Längre bak var stämningen lite mer sansad, alla verkade ha övergått från att lyssna på musiken till att, med viss förnöjelse kan tilläggas, betrakta spektaklet som pågick bara några meter framför dem.

Ack ack ack...

Så var en till lördag bortslösad, normala (?) människor sägs sova ungefär 6-8 timmar per dygn. Räknat fr.o.m. fredag kväll har jag de senaste 24 timmarna sovit strax över 16 timmar. Nu låter det iofs som om jag beklagar mig över att sova för mycket. Sanningen är den att jag tycker mycket om att sova. Man är så härligt borta, tiden försvinner och om man har riktig tur drömmer man också. Sömn är ett perfekt sätt att fördriva sin tid, speciellt när man, som jag, pendlar T/R till Borås varje vardag. Restid med buss Göteborg-Borås: ca 1 timme, upplevd restid om man sover: ca 5 minuter.
Hm, detta resonemang får mig att fundera över i hur man mäter relativ tid... Hur ska man definiera tiden som man upplever har passerat när man sovit eller varit medvetslös på något annat sätt. När jag blev sövd för att ta bort blindtarmen vet jag att den faktiska tiden av medvetslöshet var runt 2 timmar, eller nått sånt. Men min upplevda tidsmängd är svårare att definiera.... Det behövs ett nytt system för att mäta relativ tid!

Folk runt om kring mig börjar samla seriösa vuxenpoäng, känns som jag ligger rätt långt efter i statistiken. Om man nu vill gradera livet på ett sådant sätt. Själv har jag hyresrätt, över 100 högskolepoäng (än så länge), studieskulder, ångest över framtiden och allt för många hobbys. Borde ge några vuxenpoäng i alla fall? Någon borde utse en minister för sånt här, så man kan hålla räkningen och få klara definitioner av hur många poäng olika saker ger. Kanske skulle han/hon/den/det även kunna sammanställa en topplista över landets mest vuxna personer.

Det var mitt lördagsnatts dravel. Håll till godo, paradoxalt nog ska jag sova nu...

Pendla 2.0

På vägen hem från praktiken idag fick jag en trevlig överraskning. Kontant skymning kan man kalla den, ända från Borås fram till Göteborg var himlen vackert rödfärgad. Gjorde pendlingen lite mer uthärdlig, eller det kanske var John Frusciantes förtjänst.

För att samla vuxenpoäng gick jag idag och köpte en flaska av den underbara Pata Negra som jag ska ta och dricka ett glas av precis. Jag hade kunnat dubbla vuxenpoängen om jag köpt en bag-in-box istället och somnat med glaset i handen framför Aktuellt....

Pendla pendla pendla!

Pendlar för tillfället 2 ½ timmar om dygnet fram och tillbaka till Borås. I åtta veckor, mer eller mindre varje dag, ska jag fara fram och tillbaka genom de västsvenska skogarna. Hur underhåller man sig då på sådana resor. Ja du, jag kan glatt meddela att min buss i Fredags mellan Landvetter flygplats och Mölnlycke industriområde mötte inte mindre än 438 fordon på väg mot Borås.... Jepp, jag räknade dom. Blev nästan lite obsessive compulsive där ett tag. Får ta och göra nått annat roligt istället, hittat en E-boksläsare till min Android-telefon som kanske kanske kan ge mig lite underhållning.

I övrigt lunkar världen fram och tillbaka som vanligt. Nått har hänt på Haiti som inte Gunde känner till, kvällspressens "avslöjanden" blir mer och mer bisarra. Tyvärr inte på det positiva sättet....

Får jag äta glass här?

En väldigt bra och informativ film om våra fotografiska rättigheter i samhället. Här förklaras vad som gäller och vilka rättigheter vi fotografer har när vi befinner oss på offentlig plats och vad man sen får göra med sina bilder.

Att få en tupp i halsen...

Allas vårt favorit hatobjekt gör sig mer avskyvärd än någonsin. I en artikel i NY-times talar sig Bono varm om sitt nya mål, att stoppa illegal fildelning. Och vilket land lyfter han fram som föregångare? Jo, Kina! Där har man "effektivt" lyckats spåra innehåll på nätet för att slå ner på oliktänkare, då borde det inte vara så svårt att stoppa illegala fildelare, eller hur? Uppenbarligen har Bono blivit fattig, han har säkert spenderat sina sista pengar på de gigantiska, utsålda turnéerna U2 varit på den senaste tiden.

För bara 5 kronor i månaden kan du sätta ett par nya solglasögon på den här fattiga och självgoda megastjärnan!

"Rädda världen! Censurera Internet!" - Bono

http://www.boingboing.net/2010/01/04/having-fixed-africa.html

När fan blir gammal...

Då går han och köper färgfilm. Vilket jag har gjort idag, och fotat en massa. Får se om jag har orken att framkalla nån rulle ikväll. Allt för att undvika att plugga, eller hur?

Ja, då var det 2010. Människor på stan verkar gladare, har skojat med totala främlingar på stan idag. Det kändes....bra...konstigt nog, kan vara koffeinet kanske, eller kylan. För att återknyta till förra inlägget kanske man kan dra slutsatsen att människor öppnar upp när det finns en förenande länk mellan dem. På Systembolaget måste alla stå i kö, och då är det lättare att acceptera närhet och små konversationer om att stå i kö. Är det kylan? Eller har det här nya året fört med sig något nytt till världen, en sorts optimism. Finanskrisens 2009 har försvunnit, ett årtionde av oro för terrorattacker och ensamhet har, försvunnit? Oron finns med största säkerhet kvar, djupt där i människornas inre. Men vi klär på oss vår optimism och försöker igen, nån gång måste det funka, eller hur?

Och avslutningsvis kan jag säga att min nyfunna inspiration och försiktiga optimism delvis kommer från det här fina klippet med Emily Horne och Joey Comeau, om hur dom gör serien "A softer world"

Kobra

Minns första gången jag såg det här klippet på Kobra, blev överlycklig när jag hittade det på Youtube. Så nu delar jag med mig av detta lilla mästerverk.

Gårdagens observationer...

Efter en snabb runda förbi Systembolaget igår för att införskaffa nödvändiga förnödenheter inför årets slut fascinerades jag över hur lustig stämningen var inne på bolaget. Folk pratade med varandra, korta kommentarer om köerna och om de skulle hinna hem innan tolvslaget, alla så normalt förbehållna människor, jag själv inkluderad, deltog i trevliga småkonversationer. På Systembolaget är vi alla lika... Ja, förutom tjackpundaren med en Marinella-flaska innanför rocken. Han får det lite svårt i år igen...

Men nog med dravel för nu, kvällen är i antågande. Inte ens tolv timmar återstår av året 2009, ett år jag kommer minnas för.... Hm... Inte så jättemycket faktiskt. Största minnesvärda händelsen för mig var att jag äntligen fick arslet ut vagnen och begav mig utomlands. Ingen större resa, 5 dagar i Barcelona med Jakbob Fyrkant. Lärde mig åka longboard, det ska jag nog minnas i alla fall. Totalt sett kan man nog säga att 2009 var ett rätt meningslöst år, vilket är anledningen till att jag med största säkerhet kommer låta Keyboard Cat spela ut det. Vem som får ringa in det nya året, ja, det återstår att se...

Dagens diktator/sköna snubbe:

Nytt tema-inlägg som idag handlar om den numera tragiskt avlidne Saparmurat Niyazov aka Türkmenbaşy aka president på livstid. Som ett litet axplock av hans stora gärningar vill jag belysa att han bland annat:

• Instiftat namnet "Türkmenbaşy" (Turkmenernas ledare) som han gav till sig själv
  
• Döpt om flera månader efter sig själv och hans familj och andra kul grejer han tyckte om
  
• Introducerade skördefesten "Melondagen"
  
• Skrev verket "Ruhnama", en kombinerad självbiografi, själslig guide och historierevision. Han såg till att den påtvingades hela befolkningen till den milda grad att det turkmenska körkortsprovet innehöll en provdel endast om Ruhnaman. Den finns även som en gigantisk staty som varje kväll kl. 20.00 öppnar sig och spelar upp delar av boken som video.
  
• Byggde en mekanisk guldstaty av sig själv som roterar under dagen så att han alltid har ansiktet mot solen.
• Dragit in pensionerna för 1/3 av den äldre befolkningen
• Avskedat 15000 sjukvårdsanställda (bl.a. sjuksköterskor) och ersatt dom med värnpliktiga från militären.
• Ändrat den Turmenistanska nationalsången så att den flera gånger refererar till honom
• Stängt alla sjukhus utanför huvudstaden, då han tyckte man kunde komma dit om man var sjuk.
• Ville bygga ett ispalats utanför huvudstaden (Turkmenistans klimat kan snarast beskrivas som "Öken")
• Förbjudit långt hår för män samt skägg.
• Förbjudit guldtänder då han efter noggranna studier (aka tittat på hundar) konstaterat att om man tuggar på ben så tappar man inte tänderna lika fort.

Källor: Drysén A (red). "Min Fantasi", Göteborg, Skäggförlaget 2009

Att göra listor:

Listor är ett enkelt sätt för oss människor att kategorisera komplicerade ting i ett behändigt format. Simon har en tendens att göra många listor över saker, jag har dock svårt att lista saker. Men här är ett försök:

"Topp tre sätt att spendera en lördagkväll i December"

3: Läsa fotobloggar

2: Ha ångest över att jag inte fotar mer än jag gör

1: Hata kylan för att jag inte kan fota så mycket som jag vill.

Se, det blev inte direkt en lista utan mer en klagomur i miniformat för min hjärna att uttrycka något den har svårt för annars. Dvs. vad jag känner, här kan man lätt blanda in upppfostran, haegmonisk heterosexism och genusperspektiv och tjofadderittan. Män ska inte ha känslor, åtminstone inte ge utlopp för dem. Frågan är om det ligger i min uppfostran eller i min hjärnas för tillfället obalanserade biokemi. Jag låter forskarna ta hand om det innan jag blir för angstig och bloggen börjar likna ett Helgon-forum....

Bugg! (Nej, inte dansen...)

Satt och läste xkcds blag (nej, ingen felstavning) och hittade där en länk till en kort berättelse om en mystisk bugg. Jag måste nog säga att den kvalar in i toppen på listan över "Underliga buggar" tillsammans med Motorola Droids kamerabugg. För er som inte känner till den innebär den att kameran fungerar perfekt i 24,5 dagar, för att sedan nästan inte funka alls i 24,5 dagar och så vidare. Tror fortfarande motorola jobbar på en buggfix... Ooops, där spårade vi ur lite, anyhow, här är länken till den underbart underliga buggen:

"The case of the 500-mile email"

F.ö. har jag spenderat dagen med att titta på en mystisk demonstration full av lymmlar (obs. inte lämmlar) samt ätit godis och rökt cigaretter. Tack vare min hjärnas utmärkta självcensur har jag lyckats undvika det faktum att jag borde ha **^"!#€;DSAasd%! idag.

Dagens loppisfynd!

Jag och vän Joel var idag på diverse olika loppmarknader runt omkring Backaplan. Såg inget särskilt som fångade mitt intresse förutom en gammal Yashica, men den kändes inte helt rätt. Lite för stor och komplicerad jämfört med vad jag letade efter. När mörkret fallit gav vi oss in på "Hisinge Marknad", mina förhoppningar var just då inte speciellt höga. Kikade runt lite och fick då syn på en Netgear WLAN-router, för 100 spänn. Tänkte, den kan väl inte funka? Frågade ägaren och jodå den skulle funka, litade väl inte helt på hans omdöme om teknik så jag hittade ett ledigt el-utag och jodå, den funkade. Där har vi en fördel med att ens telefon klarar WLAN iaf!

Så nu, efter över ett års kamp mot D-Link och min egen lathet och snålhet har jag äntligen trådlöst nätverk, till det facila priset av 100 kronor!

Mors!

Dagens WTF?

Sitter på en föreläsning om tarmsjukdomar (trevligt, eller hur?) och slösurfar under pauserna. Vad springer man på då om inte dagens nyhetsscoop? Allas vår Hank Von Helvete ska gestalta nationalskalden Cornelis Vreeswijk på vita duken i fimen "Medborgare, god afton". Det här tar nog priset som mest oväntade casting sen tyske jazzmusikern Helge Schneider fick rollen som Adolf Hitler i filmen "Mein Führer - Die wirklich wahrste Wahrheit über Adolf Hitler". Förhoppningsvis får vi en liknande prestation i filmen om Cornelis.

Kemikalier är kul saker!

Tri-X 400, fotad med Canon AE-1 50mm/1.8. Framkallad i Kodak T-Max 6 min, vatten som stop och sedan fixerad med T-Max Fix 2min, sköljd i vatten ca 10min sedan doppad i vatten+ ytte pytte lite diskmedel för att undvika torkfläckar sedan in i garderoben på tork. Alla kemikalier/vatten vid ca 20 grader C.

Första framkallade rullen, måste säga att jag är rätt nöjd med resultatet. Dock lämnar scannern och mina scanningkunskaper något att önska...

Fenomenet "Utomhus"

Större delen av året brukar jag av tradition gnälla på att det är för varmt, det senaste året har jag däremot involverat mig mer och mer i hobbys och sysselsättningar som kräver en bekväm utomhusmiljö (Läs: Gatufoto och longboarding...). Det logiska valet vore att helt enkelt börja gnälla över kylan istället och totalt omforma min uppfattning om fenomenet "utomhus". Det är dock inte i närheten lika underhållande som att fortsätta gnälla större delen av året och skylla vädret på yttre makter, t.ex. Al Gore, Finska vinterkriget eller Jesper.
Och av detta resonemang kan man dra slutsatsen att allt är Jespers fel, för alltid framåt.

Summa sumarum: Jag önskar det vore varmare så jag kan gå ut och åka longboard och fota, men samtidigt vill jag fortsätta gnälla över att det är för varmt resten av året.

Dagens ord är f.ö. "Oomkullrunkelig", som i "Min ståndpunkt är oomkullrunkelig"

NIBBLE!

Dags för lite klassisk brittisk humor:

Varför alkoholintag förbjöds under brittiska dart-tävlingar:


You can not be serious!?!



NIBBLE! Leave Orifice alone!