Saker, saker och saker....

Puh, har jobbat klart ännu en helg av mitt liv. Personalbristen på jobbet gör att jag måste jobba en hel del, inte mig emot eftersom jag tjänar ”bra” pengar på det. Jag har ett jobb i alla fall, den delen av mitt liv verkar vara spikad för en tid framöver som tur är. Bostad däremot, på den fronten är det lite klenare, letar lägenheter och smider planer med vänner. Men alla som försökt få tag i en lägenhet i göteborg vet är det inte världen lättaste sak. Jag skulle lätt kunna förlora mig en Dr. Cox-liknande utläggning om hur jävlig jag tycker bostadssituationen i de större städerna i södra Sverige är. Men jag avstår, har helt enkelt ingen energi att lägga på det.

Har helt nästan tappat skrivlusten, känner inte för att skriva något eller göra någonting kreativt eller produktivt alls. Jag har ingen aning om varför, om det är brist på energi, inspiration eller helt enkelt att jag inte har något att säga. Det konstiga är att jag har börjat läsa som en galning, en 200-sidig bok på 2-3 dagar är ingen konstig sak för mig. Inspirationskällor lider jag inte brist på i alla fall.
När jag läser förlorar jag mig i texten, glömmer av tiden och ignorerar allt utanför. Bara det är en bra bok, för tillfället är det Dr. Hunter S. Thompsons ”Kingdom of Fear” som jag arbetar mig igenom. Så mycket arbete är det egentligen inte, det råkar vara en utomordentlig bok. Jag får återkomma när de sista 150 sidorna är ur vägen.

Nu lider kvällens litterära utläggning mot sitt slut, hoppas bara att min inspiration vill infinna sig någon gång. Kanske försöker jag för mycket, eller omger mig med fel sorts ”inspirationskällor”. Jag avstår från att skapa några teorier själv och fortsätter hoppas att inspirationen finner det passande att infinna sig inom en snar framtid....

”It was a sweet time, all in all. In some ways it was a depraved and terrifying adventure in the darkest side of life, and at least half the time it was like being shot out of a beautiful cannon in some kind of X-rated Peter Pan movie.
I would definitely do it again.” 
HST

Nya dagar....

Jag känner mig som en vågskål i evig obalans, antingen svänger jag åt ena hållet eller det andra. Det är verkligen komplicerat att hitta balansen, om det ens är möjligt för tillfället. Jag jobbar väldigt mycket för tillfället, som undersköterska på Östra sjukhuset, nästan för mycket. Det börjar tära lite på krafterna nu, eller så är det mörkret som gör mig tröttare och tröttare.... Vad vet man? Men men, detta var egentligen bara ett test av en ny Widget jag installerat... Där tar det slut, för tillfället i alla fall...