Underbart tal av Herta Müller, personligt, poetiskt och rörande. Mycket välförtjänta applåder! Tycker verkligen synd om den stackars ekonomipristagaren om måste tala efter henne.
Som en egen personlig tradition följer jag alltid nobelceremonin och efterföljande fest, i år missade jag tyvärr själva prisutdelningen eftersom jag jobbade. Men som tur är finns det i denna digitala tidsålder flera sätt att tillgodogöra sig ceremonin!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar