Jag och vän Joel var idag på diverse olika loppmarknader runt omkring Backaplan. Såg inget särskilt som fångade mitt intresse förutom en gammal Yashica, men den kändes inte helt rätt. Lite för stor och komplicerad jämfört med vad jag letade efter. När mörkret fallit gav vi oss in på "Hisinge Marknad", mina förhoppningar var just då inte speciellt höga. Kikade runt lite och fick då syn på en Netgear WLAN-router, för 100 spänn. Tänkte, den kan väl inte funka? Frågade ägaren och jodå den skulle funka, litade väl inte helt på hans omdöme om teknik så jag hittade ett ledigt el-utag och jodå, den funkade. Där har vi en fördel med att ens telefon klarar WLAN iaf!
Så nu, efter över ett års kamp mot D-Link och min egen lathet och snålhet har jag äntligen trådlöst nätverk, till det facila priset av 100 kronor!
Mors!
fredag, december 18, 2009
torsdag, december 17, 2009
Dagens WTF?
Sitter på en föreläsning om tarmsjukdomar (trevligt, eller hur?) och slösurfar under pauserna. Vad springer man på då om inte dagens nyhetsscoop? Allas vår Hank Von Helvete ska gestalta nationalskalden Cornelis Vreeswijk på vita duken i fimen "Medborgare, god afton". Det här tar nog priset som mest oväntade casting sen tyske jazzmusikern Helge Schneider fick rollen som Adolf Hitler i filmen "Mein Führer - Die wirklich wahrste Wahrheit über Adolf Hitler". Förhoppningsvis får vi en liknande prestation i filmen om Cornelis.
Etiketter:
Adolf Hitler,
Cornelis Vreeswijk,
Hank Von Helvete,
Helge Schneider,
Turbonegro
måndag, december 14, 2009
Kemikalier är kul saker!

Tri-X 400, fotad med Canon AE-1 50mm/1.8. Framkallad i Kodak T-Max 6 min, vatten som stop och sedan fixerad med T-Max Fix 2min, sköljd i vatten ca 10min sedan doppad i vatten+ ytte pytte lite diskmedel för att undvika torkfläckar sedan in i garderoben på tork. Alla kemikalier/vatten vid ca 20 grader C.
Första framkallade rullen, måste säga att jag är rätt nöjd med resultatet. Dock lämnar scannern och mina scanningkunskaper något att önska...
Etiketter:
Canon AE-1,
Foto,
Framkallning,
Kodak,
T-Max,
Tri-x
Fenomenet "Utomhus"
Större delen av året brukar jag av tradition gnälla på att det är för varmt, det senaste året har jag däremot involverat mig mer och mer i hobbys och sysselsättningar som kräver en bekväm utomhusmiljö (Läs: Gatufoto och longboarding...). Det logiska valet vore att helt enkelt börja gnälla över kylan istället och totalt omforma min uppfattning om fenomenet "utomhus". Det är dock inte i närheten lika underhållande som att fortsätta gnälla större delen av året och skylla vädret på yttre makter, t.ex. Al Gore, Finska vinterkriget eller Jesper.
Och av detta resonemang kan man dra slutsatsen att allt är Jespers fel, för alltid framåt.
Summa sumarum: Jag önskar det vore varmare så jag kan gå ut och åka longboard och fota, men samtidigt vill jag fortsätta gnälla över att det är för varmt resten av året.
Dagens ord är f.ö. "Oomkullrunkelig", som i "Min ståndpunkt är oomkullrunkelig"
Och av detta resonemang kan man dra slutsatsen att allt är Jespers fel, för alltid framåt.
Summa sumarum: Jag önskar det vore varmare så jag kan gå ut och åka longboard och fota, men samtidigt vill jag fortsätta gnälla över att det är för varmt resten av året.
Dagens ord är f.ö. "Oomkullrunkelig", som i "Min ståndpunkt är oomkullrunkelig"
NIBBLE!
Dags för lite klassisk brittisk humor:
Varför alkoholintag förbjöds under brittiska dart-tävlingar:
You can not be serious!?!
NIBBLE! Leave Orifice alone!
Varför alkoholintag förbjöds under brittiska dart-tävlingar:
You can not be serious!?!
NIBBLE! Leave Orifice alone!
Terminator Salivation...
Så läste jag titeln på den senaste terminator filmen. Rätt trevlig hjärndöd action om jag får ge min syn på saken.
Måndag igen, den eviga sjudagars cykeln börjar om. Tillbaka till att ignorera sina studier och försöka ha det trevligt till nästa s.k. helg. Föreläsningen går långsammare och långsammare, uppenbarligen har västtrafik lånat ut sin "quantum flux capacitor" till GU. Kanske går spårvagnarna i tid för en gångs skull...Ha...ha...ha... Visst är det roligt att skratta...
Men anyways, jag har nog slagit rekord i flest meningsfattiga inlägg i en blogg sedan Gustav Vasa började föra sin skäggblogg. Eller vänta nu, det lät ju rätt intressant, ge mig ge mig!
Måndag igen, den eviga sjudagars cykeln börjar om. Tillbaka till att ignorera sina studier och försöka ha det trevligt till nästa s.k. helg. Föreläsningen går långsammare och långsammare, uppenbarligen har västtrafik lånat ut sin "quantum flux capacitor" till GU. Kanske går spårvagnarna i tid för en gångs skull...Ha...ha...ha... Visst är det roligt att skratta...
Men anyways, jag har nog slagit rekord i flest meningsfattiga inlägg i en blogg sedan Gustav Vasa började föra sin skäggblogg. Eller vänta nu, det lät ju rätt intressant, ge mig ge mig!
söndag, december 13, 2009
Söndag i soffan...
Det är söndag, klockan närmar sig kvart över två. Det finns en hel del saker jag borde ta tag i och färdigställa, men jag verkar varken ha lust eller ork för något. Varje idé kontras snabbt av ett nytt hinder, reelt eller imaginärt.
Kanske blir det en quizkväll på Kellys om man orkar, lång tid kvar ändå. Har flera timmar på mig innan veckan tar slut.
Återigen finner jag mig tom på ork, lust och engagemang. Förhoppningsvis går det snart över, annars får jag ta till drastiska metoder...
Kanske blir det en quizkväll på Kellys om man orkar, lång tid kvar ändå. Har flera timmar på mig innan veckan tar slut.
Återigen finner jag mig tom på ork, lust och engagemang. Förhoppningsvis går det snart över, annars får jag ta till drastiska metoder...
torsdag, december 10, 2009
Wunderbar
Underbart tal av Herta Müller, personligt, poetiskt och rörande. Mycket välförtjänta applåder! Tycker verkligen synd om den stackars ekonomipristagaren om måste tala efter henne.
Som en egen personlig tradition följer jag alltid nobelceremonin och efterföljande fest, i år missade jag tyvärr själva prisutdelningen eftersom jag jobbade. Men som tur är finns det i denna digitala tidsålder flera sätt att tillgodogöra sig ceremonin!
Som en egen personlig tradition följer jag alltid nobelceremonin och efterföljande fest, i år missade jag tyvärr själva prisutdelningen eftersom jag jobbade. Men som tur är finns det i denna digitala tidsålder flera sätt att tillgodogöra sig ceremonin!
Etiketter:
Herta Müller,
Nobel,
Nobelfesten,
Nobelpriset i litteratur
Nobeldagen
Eller snarare Nobellafton, som jag och mina vänner uppfann igår. En bra ursäkt för att spela xbox, dricka öl och sen gå till Kellys och dricka lite öl till. Nu i efterhand kan man väl erkänna att planen hade några brister. Varav den största för mig personligen var att jag skulle vara på skolan kl0800 idag och lära S-HLR. Det gick ju sådär får man väl säga, men man lär ju sig av erfarenheter.
Vet inte riktigt, men jag tror att min skrivarlust håller på att återvända. Spenderade en synnerligen tråkig föreläsning om njursjukdomar med att öva på små haiku, som jag skrev lite här och var i min närhet.
När mörkret släpper
skall ljusets våg bryta fram
ovan dimhöljd sjö
Och så en jag fick återberättad för mig igårkväll:
"Haikus are easy
but sometimes they don't make sense
refrigerator"
Vet inte riktigt, men jag tror att min skrivarlust håller på att återvända. Spenderade en synnerligen tråkig föreläsning om njursjukdomar med att öva på små haiku, som jag skrev lite här och var i min närhet.
När mörkret släpper
skall ljusets våg bryta fram
ovan dimhöljd sjö
Och så en jag fick återberättad för mig igårkväll:
"Haikus are easy
but sometimes they don't make sense
refrigerator"
fredag, mars 06, 2009
Gamla böcker gör mig glad....
Satt och pluggade nere i universitetsbibliotektets källare hela dagen idag. Tog små pauser och promenerade runt bland alla riktigt gamla böcker och fotade lite. Det är något riktigt speciellt med att bläddra i böcker över 100 år gamla...
Etiketter:
Bibliotek,
Bok,
Böcker,
GU,
Göteborgs Univeristet
onsdag, februari 25, 2009
Frihetens klockor klämtar!
Spenderat kvällen på ett medlemsmöte för Hälsovetenskapliga Studentkåren, där vi bland annat diskuterat det kommade avskaffandet av kårobligatoriet. Samma ämne som Lars Leijonborg idag höll en presskonferens om där han lade fram det nya förslaget för hur avskaffandet skulle gå till. Tydligen skall kårerna nu klara sig på 105 kr/student och termin, vilket är ungefär 20% av vad vår kår för tillfället har att röra sig med. Ämnet diskuterades under en märkbar slöja av besvikelse, en så låg ersättning per student skulle tvinga kåren att investera allt för mycket tid och pengar på att ragga nya medlemmar istället för att fokusera på studentfrågor. Enligt mig har regeringen nu visat att de inte har för avsikt att erbjuda ett realistiskt alternativ för de många studentkårerna i Sverige utan lämnar dem åt ödet. Utan tvekan kommer kårernas inkomster sjunka dramatiskt, vilken effekt det får i det långa loppet är mycket oklart i nuläget. Men i värsta fall kommer det att leda till minskat studentinflytande på landets lärosäten och minskat stöd för våra studenter som riskerar att stå utan hjäp när den behövs...
Förmodligen går det inte att göra något åt själva avskaffandet, men vad som behöver göras är att få makthavarna att inse att ersättningsbeloppet är på tok för lågt.
Förmodligen går det inte att göra något åt själva avskaffandet, men vad som behöver göras är att få makthavarna att inse att ersättningsbeloppet är på tok för lågt.
Etiketter:
HVS,
Hälsovetenskapliga studentkåren,
kårobligatoriet,
Lars Leijonborg,
Studentkår
söndag, oktober 12, 2008
fredag, april 04, 2008
I've come to repair the harpsicord...
Känns som jag jobbar konstant nu för tiden. Spenderar förmodligen mer tid i mina "scrubs" än jag gör i mina egna kläder. Folk tycker jag är konstig som jobbar en massa, men man gör vad man måste. Nu har jag i alla fall en helg ledig. Har inte riktigt beslutat vad jag ska göra med den. Funderar lite på att dra mig utåt skogen och få lyssna på lite äkta tystnad. Här blir det aldrig tyst, och det stör mig rätt mycket. Precis som att det aldrig blir riktigt mörkt här, man kan aldrig se mer än en handfull stjärnor om nätterna. Jag har aldrig tyckt om att bo i städer, och ändå bor jag på "ön" i Sveriges näst största stad. Är inte speciellt förtjust i själva staden heller, många människor ser bittra ut. Och jag drar åt mig av det som en tvättsvamp, jag är som en känslomagnet. Är någon sur i min omgivning blir jag sur, är någon väldigt glad i närheten av mig blir jag istället glad. Positivt ibland, negativt oftare.
Var längesen jag skrev något nu, något alls. Det kommer och går i vågor, senaste vågtoppen var för flera månader sedan. Men nu kanske det ändrar sig, vem vet?
För tillfället ägnar jag mig åt att lära mig lite av Dueling Banjos från Deliverance, bara för att vid något tillfälle i framtiden kunna göra folk obekväma genom att lite obemärkt smyga in delar av den när jag spelar gitarr...
Var längesen jag skrev något nu, något alls. Det kommer och går i vågor, senaste vågtoppen var för flera månader sedan. Men nu kanske det ändrar sig, vem vet?
För tillfället ägnar jag mig åt att lära mig lite av Dueling Banjos från Deliverance, bara för att vid något tillfälle i framtiden kunna göra folk obekväma genom att lite obemärkt smyga in delar av den när jag spelar gitarr...
söndag, november 25, 2007
Saker, saker och saker....
Puh, har jobbat klart ännu en helg av mitt liv. Personalbristen på jobbet gör att jag måste jobba en hel del, inte mig emot eftersom jag tjänar ”bra” pengar på det. Jag har ett jobb i alla fall, den delen av mitt liv verkar vara spikad för en tid framöver som tur är. Bostad däremot, på den fronten är det lite klenare, letar lägenheter och smider planer med vänner. Men alla som försökt få tag i en lägenhet i göteborg vet är det inte världen lättaste sak. Jag skulle lätt kunna förlora mig en Dr. Cox-liknande utläggning om hur jävlig jag tycker bostadssituationen i de större städerna i södra Sverige är. Men jag avstår, har helt enkelt ingen energi att lägga på det.
Har helt nästan tappat skrivlusten, känner inte för att skriva något eller göra någonting kreativt eller produktivt alls. Jag har ingen aning om varför, om det är brist på energi, inspiration eller helt enkelt att jag inte har något att säga. Det konstiga är att jag har börjat läsa som en galning, en 200-sidig bok på 2-3 dagar är ingen konstig sak för mig. Inspirationskällor lider jag inte brist på i alla fall.
När jag läser förlorar jag mig i texten, glömmer av tiden och ignorerar allt utanför. Bara det är en bra bok, för tillfället är det Dr. Hunter S. Thompsons ”Kingdom of Fear” som jag arbetar mig igenom. Så mycket arbete är det egentligen inte, det råkar vara en utomordentlig bok. Jag får återkomma när de sista 150 sidorna är ur vägen.
Nu lider kvällens litterära utläggning mot sitt slut, hoppas bara att min inspiration vill infinna sig någon gång. Kanske försöker jag för mycket, eller omger mig med fel sorts ”inspirationskällor”. Jag avstår från att skapa några teorier själv och fortsätter hoppas att inspirationen finner det passande att infinna sig inom en snar framtid....
”It was a sweet time, all in all. In some ways it was a depraved and terrifying adventure in the darkest side of life, and at least half the time it was like being shot out of a beautiful cannon in some kind of X-rated Peter Pan movie.
I would definitely do it again.”
HST
Har helt nästan tappat skrivlusten, känner inte för att skriva något eller göra någonting kreativt eller produktivt alls. Jag har ingen aning om varför, om det är brist på energi, inspiration eller helt enkelt att jag inte har något att säga. Det konstiga är att jag har börjat läsa som en galning, en 200-sidig bok på 2-3 dagar är ingen konstig sak för mig. Inspirationskällor lider jag inte brist på i alla fall.
När jag läser förlorar jag mig i texten, glömmer av tiden och ignorerar allt utanför. Bara det är en bra bok, för tillfället är det Dr. Hunter S. Thompsons ”Kingdom of Fear” som jag arbetar mig igenom. Så mycket arbete är det egentligen inte, det råkar vara en utomordentlig bok. Jag får återkomma när de sista 150 sidorna är ur vägen.
Nu lider kvällens litterära utläggning mot sitt slut, hoppas bara att min inspiration vill infinna sig någon gång. Kanske försöker jag för mycket, eller omger mig med fel sorts ”inspirationskällor”. Jag avstår från att skapa några teorier själv och fortsätter hoppas att inspirationen finner det passande att infinna sig inom en snar framtid....
”It was a sweet time, all in all. In some ways it was a depraved and terrifying adventure in the darkest side of life, and at least half the time it was like being shot out of a beautiful cannon in some kind of X-rated Peter Pan movie.
I would definitely do it again.”
HST
fredag, november 23, 2007
Nya dagar....
Jag känner mig som en vågskål i evig obalans, antingen svänger jag åt ena hållet eller det andra. Det är verkligen komplicerat att hitta balansen, om det ens är möjligt för tillfället. Jag jobbar väldigt mycket för tillfället, som undersköterska på Östra sjukhuset, nästan för mycket. Det börjar tära lite på krafterna nu, eller så är det mörkret som gör mig tröttare och tröttare.... Vad vet man? Men men, detta var egentligen bara ett test av en ny Widget jag installerat... Där tar det slut, för tillfället i alla fall...
fredag, juni 08, 2007
Tankar i skymningen...
Varje hårstrå, mjukt vajande
Som om sommarbrisen misstagit sig
och valt våren till sin nya älskare
Vartenda fotsteg, lätt flyende
Likt när skuggan smiter undan lågans ljus
och sällar sig till mörkrets kungadöme
Varje hjärtslag, ensamt i bröstets tomma rum
Ekar ut över fjärran ängar
som det i forna dagar kallade hem...
Som om sommarbrisen misstagit sig
och valt våren till sin nya älskare
Vartenda fotsteg, lätt flyende
Likt när skuggan smiter undan lågans ljus
och sällar sig till mörkrets kungadöme
Varje hjärtslag, ensamt i bröstets tomma rum
Ekar ut över fjärran ängar
som det i forna dagar kallade hem...
Genom springorna...
Hjärtat slår inte för att kroppen säger åt det,
det slår för att det tror på morgondagen
Tror att dimmslöjan ska lätta
när stjärnans strålar smeker dess spöklika gestalt
Tror på att gravitationen äntligen får ge vika för känslorna,
och att frosten ska smälta av en människas kyss
Hjärtat slår för att det tror på att morgondagen, blir lika fantastisk
som den var igår.
det slår för att det tror på morgondagen
Tror att dimmslöjan ska lätta
när stjärnans strålar smeker dess spöklika gestalt
Tror på att gravitationen äntligen får ge vika för känslorna,
och att frosten ska smälta av en människas kyss
Hjärtat slår för att det tror på att morgondagen, blir lika fantastisk
som den var igår.
Konsten att inte sova....
Jag förstår inte riktigt, jag borde sova. Men jag lyckas inte, förmodligen är det väl ljuset. Jag har alltid svårt att sova så fort det finns det allra minsta ljus i närheten.
Det var längesedan jag skrev något, något över huvud taget... Jag har inte känt lusten riktigt, inte känt inspirationen gripa tag i mig. Hittade en sak här jag helt glömt av att jag skrivit, minns inte när jag skrev den eller varför. "Hinder..." hette den tydligen, det ger mig dock inga ledtrådar om när eller varför jag skrev den. Nu har jag i alla fall något att spendera min natt med. Förutom att sitta och skriva meningslösa saker halva natten. Men jag tror att det är det jag måste börja göra. Jobba med kvantitet, har alltid haft problem med att bara skriva. Det är först nu på senare tid som jag kunnat släppa tankarna helt fria och låta händerna skriva vad dom vill utan att tänka på att det som skrivs egentligen måste betyda något. Visst, det mesta av det som kommer ut har ingen direkt relevans. Men ibland smiter det förbi små korn av guld, eller kanske silver. Aldrig riktigt gillat guld, silver är för mig mycket vackrare.
Dagarna har inte längre ett slut, de smälter in i varandra med en 4 timmars period av halvmörker emellan. Det känns som om allt rusar förbi mig, har redan börjat småplanera för hösten. Vad som är säkert är att jag inte kommer att plugga. Har gjort det nu i 14 år i sträck utan paus. Jag behöver verkligen en paus... Troligen reser jag bort ett litet tag i höst, innan jag ska börja ta tag i saker och söka jobb. Vet inte hur det kommer att bli eller hur jag kommer känna. Ingen aning om hur mitt liv kommer se ut då, hur jag kommer må. Jag hoppas på bättre än nu på alla punkter...
Puh, har inte skrivit av mig på ett tag. Det behövde jag. Mycket skönare att släppa ut alla skumma tankar än att stänga in dom i det lilla utrymme jag kallar huvud.
Sov gott!
Det var längesedan jag skrev något, något över huvud taget... Jag har inte känt lusten riktigt, inte känt inspirationen gripa tag i mig. Hittade en sak här jag helt glömt av att jag skrivit, minns inte när jag skrev den eller varför. "Hinder..." hette den tydligen, det ger mig dock inga ledtrådar om när eller varför jag skrev den. Nu har jag i alla fall något att spendera min natt med. Förutom att sitta och skriva meningslösa saker halva natten. Men jag tror att det är det jag måste börja göra. Jobba med kvantitet, har alltid haft problem med att bara skriva. Det är först nu på senare tid som jag kunnat släppa tankarna helt fria och låta händerna skriva vad dom vill utan att tänka på att det som skrivs egentligen måste betyda något. Visst, det mesta av det som kommer ut har ingen direkt relevans. Men ibland smiter det förbi små korn av guld, eller kanske silver. Aldrig riktigt gillat guld, silver är för mig mycket vackrare.
Dagarna har inte längre ett slut, de smälter in i varandra med en 4 timmars period av halvmörker emellan. Det känns som om allt rusar förbi mig, har redan börjat småplanera för hösten. Vad som är säkert är att jag inte kommer att plugga. Har gjort det nu i 14 år i sträck utan paus. Jag behöver verkligen en paus... Troligen reser jag bort ett litet tag i höst, innan jag ska börja ta tag i saker och söka jobb. Vet inte hur det kommer att bli eller hur jag kommer känna. Ingen aning om hur mitt liv kommer se ut då, hur jag kommer må. Jag hoppas på bättre än nu på alla punkter...
Puh, har inte skrivit av mig på ett tag. Det behövde jag. Mycket skönare att släppa ut alla skumma tankar än att stänga in dom i det lilla utrymme jag kallar huvud.
Sov gott!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
